Dags att runda av

Vi som har bloggat här börjar känna oss klara med denna blogg och ska snart ladda inför ett välförtjänt sista (!) sommarlov. Det har varit jättekul och vi har lärt oss hur mycket som helst om vårt fenomen "densitet" elevers lärande och didaktiska val, metoder och arbetssätt!

Lektionen vi genomförde gick bättre än förväntat för oss alla och det syntes att  eleverna trivdes i sitt lärande under labbarnas genomförande. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta med naturvetenskap och teknik i framtiden!!

Hälsningar: Angelica, Gordana och Ann

Inför exkursion

Skog: produktion & miljöhänsyn, vanliga träd

Sverige är land med mycket skog, halva Sveriges landyta dvs. runt 23 miljoner hektar är skog. Det vanligaste trädet är gran och tall. Sedan kommer björk, ek och bok. Det finns cirka 330 000 skogsägare i Sverige, som tillsammans äger cirka 12 miljoner hektar skog, och den andra halvan äggs av skogsbolag och staten. Cirka 38 procent av alla skogsägare är kvinnor. Tillväxten av skog är större än avverkningen. Det totala virkesförrådet (den mängd trä som finns i skogen) i Sverige är drygt 3 miljarder m3sk. Varje år avverkas cirka 95 miljoner m3sk och den årliga tillväxten är runt 116 miljoner m3sk. Tillväxten är alltså större än avverkningen. Sedan 1930-talet har Sveriges virkesförråd ökat från 1,8 till drygt 3 miljarder kubikmeter. http://www.sydved.se/page31.aspx

För i tiden användes skogen mest till ved och byggmaterial. Sverige idag har världens mest utvecklade skogsindustrier som exporterar skogsprodukter till andra länder. När trädet har växt sig tillräckligt stora är det dags för averkning. Det averkade träd säljs till sågverk, pappersindustri och värmeverk. De som äger skog måste se till att det blir ny skog på marken. Det är lag på att all skog som avverkas måste ersättas med ny skog oavsett vilken typ av skog det rör sig om, barrskog eller lövskog. Det tar 70 till 120 år från planteringen till avverkningen, då måste skogsägare tänka på att ha både gammal och ung skog och inte averka all skog samtidigt. http://www.lrf.se/PageFiles/6308/LRF_BOK1_091014_ny.pdf

Skogen är bra för miljön

Skogen är bra för miljön på fera sätt. Vi kan värma våra hus med pellets, flis och energiskog i stället för olja och kol. Dessutom tar skogen upp koldioxid som olja och kolen släpper ut. Man kan säga att skogen gör dubbla klimatvinster. http://www.lrf.se/PageFiles/6308/LRF_BOK1_091014_ny.pdf

Jordprofil podsolprofil & brunjord

Jord är en blandning av lösa avlagringar, vatten, gaser och organisk material som täcker jordens yta. Jorden är en del av jordklotens landyta som kallas pedosfären (ytterskal skikt i vilken jordmånsbildande markprocesser sker). Detta lager varierar från att helt saknas (som på klipphällar) eller till att vara så tjock att man kan bygga bostäder. Läran om jorden delas in i pedologi, jordmånsläran och jordatrsgeologi. http://sv.wikipedia.org/wiki/Jord

Jordmån är jord som har förändrats av levande organismer, exempelvis maskar, svampar och bakterier. Förändringen beror på jordarten, klimatet och den biologiska aktiviteten. Vånligaste jordmånarna i Sverige är podsol och brunjord. http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordm%C3%A5n

Brunjord

Brunjord är typ av brun näringsrik jord med ett lager av organiskt avfall och under detta ett lager som genom utfällning från lagret fått brun färg. http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordm%C3%A5n

Brunjord finn på slätarna i södra och mellersta Sverige. Där det finns brunjord växer der ofta lövträd. För att brunjord ska bildas krävs det ett högt pH, finkonig jordart och ganska varmt klimat. Brunjord är bördigare än podsol och lämpar sig därför för jordbruk. Detta har gjort att de största områdena med lövskog i Sverige har huggits ner och ersätts av jordbruk.

Podsol är jordmån med ett blekgrått urlakat mineraljordsskikt nära ytan. Podsol förekommer i kalltempererade, fuktiga klimat, oftast i barrskogmiljö med mycket nederbörd. Podsolen är Sveriges vanligaste jordmån, och täcker ca 50 procent av landytan. Podsoler förekommer framför allt i delar av norra halvklotens barrskogsområde med relativ hög nederbörd. http://sv.wikipedia.org/wiki/Podsol

Inför exkursion

Klappersten

Under tusentals år har vågor och storm spolat upp grus- och stenmaterial på stränder. Allt eftersom havet har sköljt bort gruset så har endast klapperstenarna blivit kvar. Klapperstenar är mindre stenar som rundats och slipats genom friktion mot varandra. Det kan finnas i stora mängder vid hav- och sjöstränder. Vid större mängder kallas det för klapperstensfält eller stentorg. På Öland finns ett känt klapperstensfält som heter Neptuni åkrar och som består av ett 22 hektar stort fält av klapperstenar och som Carl von Linne har namngett på sin resa på Öland 1741. Klapperstenar är vanligt förekommande på Sverige stränder och i många andra länder.

Referenser:

http://www.ne.se/klappersten

http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2881

Tappning – baltiska issjön

Baltiska issjön (ca 14 500 - 11 500 år sedan) bildades av vatten från den smältande inlandsisen som blev till en stor smältvattensjö. Den baltiska issjön som är en av Östersjöns utvecklingsfaser blev så stor att den täckte stora delar av Sverige. Sjön växte fram under cirka 3000 år och hade ett jätte stort utlopp i form av ett vattenfall ut i Öresund. När isen drog sig tillbaka mot norr och hade kommit till berget Billingens nordspets vilket hade varit den enda punkt som hade skilt det baltiska havet från att nå västerhavet. Det innebar att vattnet kunde forsa ut i ett brett sund tvärs genom Sverige till Atlanten. Resultatet blev att den baltiska issjön tappades ut via Billingen. På bara drygt ett år sjönk vattenytan med 25 meter ner till världshavens nivå. Den stora tappningen innebar att stora delar av sjöbottnen torrlades och nästa fas började i Östersjöns utveckling, Yoldiahavet.

Referenser:

http://www.guteinfo.com/?id=2920

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria

http://www.havet.nu/?d=181