tisdag 19 april 2011

Inför exkursion


Klappersten

Under tusentals år har vågor och storm spolat upp grus- och stenmaterial på stränder. Allt eftersom havet har sköljt bort gruset så har endast klapperstenarna blivit kvar. Klapperstenar är mindre stenar som rundats och slipats genom friktion mot varandra. Det kan finnas i stora mängder vid hav- och sjöstränder. Vid större mängder kallas det för klapperstensfält eller stentorg. På Öland finns ett känt klapperstensfält som heter Neptuni åkrar och som består av ett 22 hektar stort fält av klapperstenar och som Carl von Linne har namngett på sin resa på Öland 1741. Klapperstenar är vanligt förekommande på Sverige stränder och i många andra länder.

Referenser:

http://www.ne.se/klappersten

http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2881

Tappning – baltiska issjön

Baltiska issjön (ca 14 500 - 11 500 år sedan) bildades av vatten från den smältande inlandsisen som blev till en stor smältvattensjö. Den baltiska issjön som är en av Östersjöns utvecklingsfaser blev så stor att den täckte stora delar av Sverige. Sjön växte fram under cirka 3000 år och hade ett jätte stort utlopp i form av ett vattenfall ut i Öresund. När isen drog sig tillbaka mot norr och hade kommit till berget Billingens nordspets vilket hade varit den enda punkt som hade skilt det baltiska havet från att nå västerhavet. Det innebar att vattnet kunde forsa ut i ett brett sund tvärs genom Sverige till Atlanten. Resultatet blev att den baltiska issjön tappades ut via Billingen. På bara drygt ett år sjönk vattenytan med 25 meter ner till världshavens nivå. Den stora tappningen innebar att stora delar av sjöbottnen torrlades och nästa fas började i Östersjöns utveckling, Yoldiahavet.

Referenser:

http://www.guteinfo.com/?id=2920

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersj%C3%B6ns_utvecklingshistoria

http://www.havet.nu/?d=181

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar