Seminarium Etik 29/3-11

Här följer kortfattat vad vi diskuterade i punktform:

• Vi diskuterade de tre aspekterna: moraliska reaktioner, normer för korrekt handling och etiska reflektioner.


• Vi tog upp det etiska perspektivet, varför vi valde ett visst innehåll. Vi ville ha ett innehåll som knyter an till barnens vardag, och något som barnen kan kan känna sig delaktiga i. Vi tog även upp lite om styrdokumenten.


• Vi diskutera innehållet som vi valt att arbeta med med fokus på etik.


• Vi diskuterade också att det är viktigt att veta ifall något barn har varit med om en hemsk händelse eller situation, för att vara beredd på vad som kan dyka upp i barnets handlande eller samtal för att lättare kunna bemöta det på ett bra sätt.


• Att olika religioner kan se på saker på olika sätt, och att det är viktigt att vara medveten om att det ofta finns barn med olika religioner i ett klassrum.


• Att vi som människor kan ha olika normer och vad vi anser är korrekt att göra i olika situationer.

Alla i basgruppen var närvarande.

Förberedelser inför lektionen

På onsdag ska vi äntligen genomföra vår No-lektion och barnen/eleverna är mycket spända och förväntansfulla. De jag har talat med har aldrig genomfört några experiment och de har frågat i flera veckor när de ska få göra "det där experiment" och kommenterar ibland varför något flyter eller sjunker. Det är kul att de visar ett stort intresse och att de är nyfikna!!


Idag har vi gjort klart det arbetsblad som barnen ska få och till varje uppgift finns en ruta att rita i.

Modellera och vatten         Experimenterare:_______________________

Du behöver:       En klump modellera, en balja med vatten, några gem.

Vad tror du händer när du lägger modelleran på vattenytan?

Min hypotes är: _________________________________________

     

1.           Detta hände! Rita och berätta vad du ser
2.      Hur kan du forma leran så att den flyter som bäst? Rita och berätta hur du gör
3.      Hur många gem kan du lasta? Rita och berätta 

 I morgon ska jag genomföra lektionen hemma och testa allt en sista gång =)

Barn och naturvetenskap

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra?

Andersson (2008) lyfter fram att i läroplanen och kursplanen beskrirs tydligt att undervisning i skolan i naturvetenskap har två huvuduppgifter. Den ena är att intressera elever för naturvetenskap och påverka de att bygga kunnande om arbetssätt, begrepp och teorier. Den andra är att bidra till att elever kan orientera sig i den komplexa omvärlden till vilket hör ett srort införmationsflöde. Skolans uppgift är att ge överblik och sammanhang och skapa intresse för olika frågor och problem. Detta klarar inte naturvetenskapen på egen hand, utan samarbete med andra ämnen måste ske. Ett exempel på detta är att klargöra den pågående klimatförändringens orsaker, effekter och konsikvenser för natur, teknik och samhälle samt att stimulera elever att artikulera egna ståndpunkter.

Elfströms, Nilsson, Sterner och Wehner- Godée (2009) skriver om vardas-, ämnens- och naturvetenskapligt språk och menar att många naturvetenskapliga begrepp, ord och termer hjälper människan att förstå världen redan i tidig ålder. Barn dras tidigt till allt som har med naturvetenskapliga fenomen och naturlagar att göra. Djur och natur som de möter fångar deras intresse och väcker funderingar om levande och dött. Författarna berättar vidare om begreppsbildning och sättet att förstå den naturvetenskapliga språket. De menar att den som får vardagsordet samtidigt som ämnenstermen, just när mötet sker, kan lära sig att både vardagsordet och ämnensorden står för samma begrepp. Det är viktigt att lärare har tillräckligt med kunskaper för att känna igen fenomenen när de dyker upp och att då hitta de rätta benämningarna. Lärare måste alltså känna till både ord och termen där det finns överensstämmelser mellan vardags-, skolämnens- vetenskapliga termer i situationer som kan vara aktuella vid de undersökningar barn brukar hålla på med. Ett exempel på detta är att man till vardasgs använder ordet "torka" för att beskriva att vatten försvinner, men innom området kemi säger man "avdunsta".


Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner- Godée (2009) lyfter fram att man genom ett undersökande arbetsätt möjliggör en naturvetenskaplig utforskande kultur, samt att materialet hat betydelseför att locka till att undersöka. Materialet måste väcka barnens intresse och det är lärarens sak att "lyssna in" vilket material som intresserar barn. Läraren ska uppmuntra barnen att både prata med varandra och med läraren om sin undersöknning. Elever bör ställa frågor och läraren bör ha ett pedagogiska förhållningssätt och lyssna på deras teorier och frågor, vilket kan bidra till elevernas lärande. När vi planerar lektioner och olika aktiviteter på VFU är det viktigt att tänka på detta som författarna skriver.


Referenser:

Andersson B, (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Elfström, I.,Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och natervetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Bild från http://www.google.se/

Handledning 23/3

Idag hade vi vår sista handledning med Jörgen och vi diskuterade  ämnesteoretiska fördjupade kunskaper inom de olika områdena: Liv, Materia, Energi och Teknik . Vi ska skriva mer inom dessa med fokus på vårt fenomen flyta/sjunka. Bland annat kommer vi att skriva mer om lufttryck och vattnets bärförmåga samt ämnesdidaktik kring barn och naturkunskap i skolan.
Nästa vecka hoppas vi andra kunna genomföra vår lektion (en är redan genomförd) och inför denna ska vi testa modellerans egenskaper samt utforma ett arbetsblad för eleverna att skriva i.

Idag la vi upp vår Concept Cartoon som visar på några olika föreställningar barnen och eleverna hade om hur det kommer sig att olika saker kan flyta medan andra sjunker. Vi fick många kloka och spännande svar och upptäckte att det finns en föreställning om att luft är viktigt samt att densiteten på föremålet påverkar dess flytförmåga (lätta saker flyter, tunga sjunker). Det skulle vara spännande att låta eleverna testa denna teori med en synål på vatten med diskmedel i (för att ta bort ytspänningen) men det får bli en annan gång :)

Concept Cartoon!

Här är vår Concept Cartoon som visar på några olika föreställningar barnen vi intervjuade hade om hur det kommer sig att något kan sjunka medan något annat flyter på vatten.

Flyta - sjunka

1. Lärande objekt – Intentionellt

·         Vad vill vi att barnen ska lära sig? Att kunna förstå att en lerklump som sjunker kan formas om så att det flyter. Att ställa en hypotes som har med experimentet att göra.

·          Vad innebär det att kunna detta? – Att de får förståelse för att vikten och volymen på lerklumpen påverkar om den flyter eller sjunker.

·         Hur gör vi det möjligt att urskilja just detta? –Vi ger dem en möjlighet att själva erfara, tänka och prova sig fram. Vi ger dem i uppgift att forma om leran.

2. Iscensatt lärande objekt: Vi visar barnen olika föremål, frågar barnen vilka av dem som kommer att sjunka respektive flyta och varför de tror det. Vi berättar om Arkimedes princip hur han kom på det när han badade.

3. Erfaret lärande objekt: (kommer inom kort)

Kursmål: Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna [...] och om de flyter eller sjunker i vatten.

Mål för lektionen: Att ha förståelse för att lerans form påverkar dess flytförmåga.

Planering för lektionen

Denna lektion ska genomföras i två 1:or och i en förskoleklass. Helklass eller halvklass.

Mål från Lgr11:

·          Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

·          Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga […] kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv.

Utvärderingsbara mål:

·         Jag kan forma en lerklump på ett sätt att den kan flyta.

·         Jag kan ställa en egen hypotes.

Hur ska vi möjliggöra för eleverna att få visa sitt kunnande?
De får material och får utforska kreativt, de får arbeta tillsammans.Vi demostrerar och har variation i föremålen vilka som sjunker eller flyter.

Lektionens genomförande:

·         Vi inleder med att ställa hypoteser om vad de tror att föremålen som vi visar flyter eller sjunker och varför de tror det.

·         Vi berättar om hur Arkimedes upptäckte att volym tränger undan vatten när han badade.

·         Berättar om experimentet som de själva ska få göra.

·         Barnen får skriva ner sin hypotes om vad de tror kommer att hända på experimentet.

·         De får hämta material till experimenten.

·         Utför experimenten.

·         När vi ser att de har lyckats få leran att flyta så ger vi dem gem som de kan lasta på sin ”lerbåt” och får se hur många gem de kan få att flyta innan båten sjunker.

·         Plockar undan efter sig.

·         Intervjua tre- fyra elever i direkt anslutning till lektionen.

·         Intervjua samma elever cirka två veckor efter lektionens genomförande.

Lektionsmaterial och förberedelser: Arbetsblad,  skålar, vatten, lera och gem.

De fyra naturvetenskapliga områderna

Liv: Vattnets bärförmåga är viktigt för oss och för vissa djur. Vi fraktar mat, reser, hämtar föda (fiskar).

Materia: Luft och vatten och dess molekylära uppbybbnad.
Energi: Densitet. Havets friktion mot båtar samt dess lyftkraft.
Teknik: Flytteknik, båtar. Vi använder oss av ”båtformen”. 

Gordana, Angelica, Ann

Lektionsplanering

Modellera och vatten

Vi ska genomföra en lektion där eleverna ska få prova på fenomenet flyta/sjunka. Till sin hjälp har eleverna vattentankar, modellera, gem och vatten. Eleverna ska även få skriva en hypotes om vad de tro kommer att hända. En hypotes betyder en klok gissning, en idé som man sedan prövar. En hypotes kan omprövas allt eftersom man undersöker sitt område och lär sig nya saker. Vad tror jag nu före experimentet? Vad hände efter experimentet, varför blev det så, stämmde min hypotes?

Eleverna ska få ställa hypoteser på följande fråga:

• Vad tror du händer om du lägger en klump lera i vatten?

Efter att de fått testa följer dessa instruktioner:

• Hur kan du forma klumpen så att den flyter som bäst?
• Fundera över varför du tror att leran kan flyta när du ändrar formen på den?
• Hur många gem kan du lasta på den formade leran innan den sjunker? Rita och skriv hur du gör.
• Jämför ditt resultat med en kamrat.

Gordana, Angelica, Ann

Handledning med Krister 7/3

I dag har vi haft handledning nummer tre. Krister gick igenom Arkimedes princip som innebär att en massa som väger 0.1 kg måste kunna tränga undan 1 dl vatten för att kunna flyta. Eftersom 1 liter vatten väger 1 kg. Har den en annan form som inte lyckas tränga undan den mängden vatten så sjunker den.
Krister berättade också om olika experiment som man kan göra med barnen som till exempel att använda lera som man kan forma om, is som smälter för att se om vattenmängden ökar, och om vattnets lyftkraft. Vattnets lyftkraft beror på föremålets volym och vätskans densitet. Man kan till exempel testa att trycka ner en liten boll och en badboll och märka att det är mycket svårare att trycka ner badbollen eftersom den har större volym.
Han pratade även lite om lufttryck och att kokningpunkten beror på yttre lufttryck och till viss del vätskan. Vid lågt lufttryck högt uppe på ett berg kan vattnet koka tidigare än vid 100 grader eftersom luftens tryck är mindre på vattenytan som låter luftbubblorna som bildas i vattnet komma till ytan. Till exempel i en ångtryckkokare är lufttrycket så högt att vattnet inte börjar koka förräns det har passerat 100 grader.

Handledning den 22/2 - 11

Under handledningen med Stefan Johansson pratade vi om densitet och att flyta/sjunka. Han förklarade att om någon flyter beror på dess densitet. Densitet är mått på ett ämnes täthet. Ett föremål med högre densitet än vattnens sjunker medan ett med lägre flyter. Densitet är alltså avgörande faktor om något ska flyta eller sjunka. Ju tätare atomerna är packade desto större blir föremålets densitet. Om ett föremål ska kunna flyta måste den ha lägre densitet än vatten. Man kan även säga att stenen är för liten för sin tyngd och därför sjunker. Exempelvis flyter inte en sten eftersom stenens densitet är högre än vattnens. Däremot kan ett annat föremål av samma storlek men annan material flyta eftersom det inte är lika sammanpackad som en sten. Föremålet väger alltså mindre än stenen även om storleken är densamma. Ett annat exempel är leran, om man lägger en lerklump i vatten sjunker den. Om man formar leran platt flyter den.

Vi diskuterade även hur man ska kunna förklara densitet och varför något flyter/sjunker för barn. Det kan man förklara genom att säga exempelvis hur mycket något väger och hur stor plats det tar. Något som väger mycket men tar ganska lite plats har högre densitet, medan något som väger lite och tar stor utrymme har en låg densitet. Exempel på detta kan vara att blåsa upp en ballong och fylla en annan ballong med vatten så att de blir lika stora. Vatten har högre densitet än luft och vattenballongen väger mer än luftballong, även om de är lika stora.

Materia och liv

Andersson & Andersson (2008) menar att alla ämnen är uppbyggda av väldigt små byggstenar som vi kallar atomer. I naturen finns inte mer en 92 olika sorters atomer, men runt om oss finns tusentals olika ämnen och materia. Man kan förklara att atomerna ofta sitter ihop i lite större grupper, som vi kallar molekyler. Det är molekyler som både luft, vattnet och vi själva är uppbyggda av.


Andersson & Andersson (2008) berättar vidare om man frågar någon vad som väger mest, 1 kg järn eller 1 kg vatten, så svarar de kanske järn. Men 1 kg väger ju 1 kg oberoende av vilken material det handlar om. Men om man jämför lika stora volymer av järn och vatten, så väger järn mer. I järn är atomena stora och tunga medan de i vatten ganska små och lätta. De är heller inte lika tätt packade som i järn. 1 dm3 vatten innehåller både färre och lättare atomer än vad lika stor volym järn gör. Detta är egenskapen som kallas densitet och mäts kg/dm3, och ett ämnen och materia har ganska olika densitet.


Trä innehåller luft
Andersson & Andersson (2008) menar att många material är blandning av olika ämnen. Exempelvis trä består av träämnen och delvis av små luftbubblor. Men olika träslag innehåller olika mycket luft. Balsaträ kan ha en densitet på bara 0,1 kg/dm3, medan den för furu är 0,6 kg/dm3 och ebenholts hela 1,2 kg/dm3. Detta är förklaring till varför de flesta träslag oftast flyter, medan ebenholts (utan luftbubblor) har så hög densitet att den sjunker.

Andersson & Andersson (2008) säger vidare ett ämne som har lägre densitet än ett annat ämne flyter på detta. Detta gäller även två vätskor, exempelvis olja flyter ovanpå vatten eftersom den har lägre densitet (0,92 kg/dm3) än vatten. Densitet för en människanskropp är lite högre än vattnens därför flyter man inte i sötvatten utan att anstränga sig på något sätt t.ex. genom att simma. Saltvatten har högre densitet än sötvatten och det betyder att en människokropp flyter lättare i havsvatten. Döda havet har riktigt salt vatten så salt att inget kan växa men människan kan flyta vilande i detta vatten.

Teknik
Båtar är ihåliga
Hur kan fartyg av järn och stål flyta när järn ( 7,9 kg/dm3) har högre densitet än vatten (1,o kg/dm3)?

Med viss teknik kan man få föremål som vanligtvis har högre densitet än vatten att flyta, exempelvis båtar. Båten kan flyta eftersom den är konstruerad på ett sätt som gör att den innehåller mycket luft i skrovet. Luften har lägre densitet än vatten vilket gör att båten klarar av att tränga undan vatten. Alla saker som ligger och flyter tränger undan vatten. Persson (2010) berättar att om man lägger en lerklump i vatten kan man se att vattenytan stiger lite grann, p.g.a. att klumpen sjunker. Men om man formar leran platt och gör en kant, då blir det som ett skal och ganska likt en supertanker. När leran breder ut sig på vattenyta kan man se att vattnett stiger mycket mer än när man släpper ner en klump. Persson (2010) säger vidare att båten och lera flyter när vatten som de tränger undan väger lika mycket som de själva gör.

Arkimedes princip

"Arkimedes princip säger att ett föremål som helt eller delvis är nedsänkt i en fluid (vätska eller sas) påverkas med en uppåtriktad kraft lika med den undanträngda fluidmängdens tyngd" http://www.ne.se/arkimedes-princip

Martinsson (2005) berättar att Arkimedes (ca 287 f. Kr - 221 f Kr) var antikens störste vetenskapsman. Han var matematiker, ingenjör och astronom, och bodde i Syrakusa på Sicilien, i Italien. Han upptäckte att ett föremål som sänks när i en vätska påverkas av en lyftkraft som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskemängden. Andersson & Andersson (2008) berättar att Arkimedes gjorde en av sina bästa fysikaliska upptäckter när han tog ett bad. En av upptäckan var "när han satte sig i vatten märkte han att den vattenmängd som trängs undan var lika stor som den del av hans kropp som var under vatten" (s. 40).

Har Arkimedes´ princip fått någon användning i praktiska livet?

Vid skeppsbyggeri använder man sig av just denna principen. Genom att ge fartyget en lämpligt form, uppnår man bra flytegenskaper. Det handlar om en korrekt relation mellan fartygets vikt och storlek. http://sv.wikipedia.org/wiki/Arkimedes_princip



Referenser:

Andersson & Andersson (2008). Fysik direkt. Stockholm: Bonniers.

Persson (2010). Boken om fysik och kemi. Stockholm: Liber.

Martinsson (2005). Arkimedes: Stockholm: Norstedts

http://www.ne.se/arkimedes-princip

http://sv.wikipedia.org/wiki/Arkimedes_princip