Barn och naturvetenskap

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra?

Andersson (2008) lyfter fram att i läroplanen och kursplanen beskrirs tydligt att undervisning i skolan i naturvetenskap har två huvuduppgifter. Den ena är att intressera elever för naturvetenskap och påverka de att bygga kunnande om arbetssätt, begrepp och teorier. Den andra är att bidra till att elever kan orientera sig i den komplexa omvärlden till vilket hör ett srort införmationsflöde. Skolans uppgift är att ge överblik och sammanhang och skapa intresse för olika frågor och problem. Detta klarar inte naturvetenskapen på egen hand, utan samarbete med andra ämnen måste ske. Ett exempel på detta är att klargöra den pågående klimatförändringens orsaker, effekter och konsikvenser för natur, teknik och samhälle samt att stimulera elever att artikulera egna ståndpunkter.

Elfströms, Nilsson, Sterner och Wehner- Godée (2009) skriver om vardas-, ämnens- och naturvetenskapligt språk och menar att många naturvetenskapliga begrepp, ord och termer hjälper människan att förstå världen redan i tidig ålder. Barn dras tidigt till allt som har med naturvetenskapliga fenomen och naturlagar att göra. Djur och natur som de möter fångar deras intresse och väcker funderingar om levande och dött. Författarna berättar vidare om begreppsbildning och sättet att förstå den naturvetenskapliga språket. De menar att den som får vardagsordet samtidigt som ämnenstermen, just när mötet sker, kan lära sig att både vardagsordet och ämnensorden står för samma begrepp. Det är viktigt att lärare har tillräckligt med kunskaper för att känna igen fenomenen när de dyker upp och att då hitta de rätta benämningarna. Lärare måste alltså känna till både ord och termen där det finns överensstämmelser mellan vardags-, skolämnens- vetenskapliga termer i situationer som kan vara aktuella vid de undersökningar barn brukar hålla på med. Ett exempel på detta är att man till vardasgs använder ordet "torka" för att beskriva att vatten försvinner, men innom området kemi säger man "avdunsta".


Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner- Godée (2009) lyfter fram att man genom ett undersökande arbetsätt möjliggör en naturvetenskaplig utforskande kultur, samt att materialet hat betydelseför att locka till att undersöka. Materialet måste väcka barnens intresse och det är lärarens sak att "lyssna in" vilket material som intresserar barn. Läraren ska uppmuntra barnen att både prata med varandra och med läraren om sin undersöknning. Elever bör ställa frågor och läraren bör ha ett pedagogiska förhållningssätt och lyssna på deras teorier och frågor, vilket kan bidra till elevernas lärande. När vi planerar lektioner och olika aktiviteter på VFU är det viktigt att tänka på detta som författarna skriver.


Referenser:

Andersson B, (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Elfström, I.,Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och natervetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Bild från http://www.google.se/